Morgon i para-diset
Igår sprang jag 90 minuter med Marcus och Bengan på Bergslagsleden och det var roligt, vackert och otroligt jobbigt på slutet. Efter 80 min tog vi oss över storstenshöjden och efter detta var det tackågonatt med orken. Tog mig iallafall löpandes till Ånnaboda men det var knappt styrfart. Efteråt känns det dock rätt fint med tanke på att det var tredje löppasset på fem veckor. Men den jobbiga "jag har inte sprungit långt på skitlänge och vågar knappt göra det nu heller"-tanken är nu bruten och borta. Den enda vägen är upp! =)
Förövrigt är "John Adams" är klockren serie. SVT1 Söndagar 21.15. De två första delarna finns i SVT Play. Se den!
Great night
Igår blev en riktigt fixardag för oss på Trumpeten:
- Vika tvätt från igår
- Tvätta övrig tvätt och ta hand om den
- Städa akvaritet
- Storskura badrummet
- Handla ramar, motera och spika upp 14 svartvita foton till "släktväggen"
- Laga mat
- Sätta upp två andra tavlor
- Damma, dammsuga och våttorka
- Förbereda snittar
Man känner sig så oerhört nöjd när man har jobbat oavbrutet mellan 17 och 22, och det blir så rent och fint också!
Förövrigt blev våran Flygande Kassler igår jäkligt bra. Har aldrig gjort den på det sättet förrut men det blev grymt bra: Kokat ris i botten, tärnad kassler, ananans och stekt bacon i mitten och vispad grädde med kryddor och chilisås överst toppat med ost. Tokenkelt och jäkligt gott!
En annan bra sak: Compeeds munsårsplåster! Grymt effektiva, tog bort stickningar direkt, såret utvecklades aldrig och två dagar senare allt borta. Rekommenderas varm.
I tisdags sprang jag till mässan och höll i löpskolningen och körde sedan 2*3 min i väldigt beskedligt tempo men jag har ändå fortfarande träningsvärk idag tre dagar efteråt. Fint!
I like you best then you are quiet and you are nude
Efter prick tre veckors totalvila från idrott så spelade jag och sambon lite badminton i söndags. Det var riktigt roligt och en lagom start. Tänkte starta ganska lugnt under några veckor, målet är ca varannan dag med fokus på simning. Vi får se hur det går. Idag två dagar efter badmintonen känns det en hel del i rumpa och ljumskar, det är en bit kvar... :)
I helgen var svärföräldrarna här och det var kul att få visa delar av Kilsbergen och Garphyttans Nationalpark för en fotofantast, och dessutom blev det det mycket och god mat. I like!
Lyckades även trampa i hundskit mitt på stan och det luktade någon fördjävligt. Död åt hundägare som inte tar rätt efter pudeln. Död.
Har funderat en hel del på vad jag vill göra nästa år inom idrotten. Jag har nog i stort sett bestämt mig för att det blir ett långdistansår, men exakt vad det innebär får jag nog återkomma med.
Ikväll får vi se vad som väntar. Känns det kul tränar jag, annars inte. Skönt!
Quiz: Vem i videon var jag på samma bröllop som i somras? Vilka har jag skådespelat med? Vilka har jag sjungit i samma kör som? (ja, jag har sjungit i kör, tro det eller ej...)
Sen sist
Paj med feta, soltorkade tomater och skinka
Potatisgratäng, schnizel och bea
Potatismos och ugnstekt falukorv
Potatis, pannbiff och löksås
Korvstroganoff med bönor och ris
Sallad med det mesta
Snabbmat :)
Före Efter
Tid en masse
Det absolut roligaste var att Karin var med på sin första orienteringstävling, och hon verkade dessutom trivas rätt bra. Nu var det sol, mycket kaffe, rea i sporttältet och ett gäng bäbisar att passa som gjorde sitt till, men jag tror nog jag kan lura med henne någon mer gång. Jag passade på att införskaffa en Lundhagsjacka och Karin ett par Haglöfskängor. Jackan kommer väl till pass då min nuvarande skaljacka håller på att vittra sönder och jag och min far planerar en vintertur i fjällen framåt mars.
Nu är det säsongsvila som gäller. Förra veckan blev det två pass, och den här och två veckor till skall jag hålla på minimal träningsnivå. Kanske simma lite, men annars mest ta det lugnt. Det man märker när man slutar träna är hur otroligt mycket tid man får över. Och hur lugn man blir på jobbet. Det gör inte så mycket om man drar över en halvtimme för man har ingen bestämd tid man måste passa hemma. Väl hemma så har man 5-6 timmar att spendera innan man skall sova, det är verkligen jättelänge! Det jag gjort än så länge är att prioritera mat, att laga från grunden och lägga ner lite extra kärlek och omtanke på den. Slow food, typ. Riktigt roligt att pyssla med när man har tiden och allt hemhandlat. Även lite fotofixande som förhoppningsvis resulterar i ett svartvitt fotosläktträd inom kort har gjorts och en grundlig översyn av aktie- och ppm-portföljer.
Det lite större arbete som skall fördriva tiden i oktober är dock detta: Röj på vinden och i källaren så att vi kan röja i skrubben så att vi kan röja i köket och garderober. För vi behöver verkligen röja köket och garderoberna men det kan vi inte göra, för de saker som skall sorteras bort skall till skrubben som har grejer som skall till vind och källare som är överfulla. Så, femstegsraketen börjar på torsdag i källaren.
Nu blir det till att skriva instruktioner för knivrensning i regranuleringsmaskinen. Fint!
Vem bryr sig om 4 grader och regn?
Den här hösten blir kanon.
Lidingöloppet 2009
I lördags fick jag nog till ett i det närmaste omtimalt lopp med tanke på de senaste veckornas träningsmängd. Mycket nöjd med genomförande, inställning och resultat: 2.12.55 och på 270:e plats.
Det var jag, Marcus, Aläng och Bengan som for i den svarta saaben och angjorde ön strax före 11. Hade fått i mig pastasallad vid kl 9 och druckit en liter sportdryck, men efter kl 10 inget mer, varken mat eller dryck. Hämtade nummerlapp, träffade ganska många mer eller mindre oväntade vänner och bekanta. (Tex Petter Enkvist som definitivt tillhör de mer oväntade i sammanhanget).
Bytte om, lyssnade på Lightning Craches och insåg att nu är det start om 25 minuter. Joggade så avslappnat jag kunde till start (1.7 km) men det var trångt så det blev mycket sicksackande. Kom till start ca 10 min innan. Lämnade in överdraget och tömde en halvliter sportdryck. Hittade Härdfeldt, Folkesson och Edberger som också startade i mitt led, 1C. Härdfeldt och Folkesson hade precis som jag förhoppningar om att ta sig under 2.15, så vi skulle antagligen se varandra en hel del under resans gång.
Start - 5.5km
12.30 small det och det rusades. Även om jag stod i första led med kanske 1200 andra så var det trångt och lite bökigt, men som tur var rörde sig den tighta klungan i det tempo som jag ville (ca 4.15-4.20 min/km) så jag låg bara med och ödslade ingen kraft på att springa om eller krångla. Efter 2 km kom Josse och knatade förbi. Blev väldigt suen på att nänga på men jag höll mig till planen: Defensiv första halva, offensiv andra halva. Kände mig inte perfekt i benen inledningsvis, fick jobba på bra för att vakna. släpte dock efter ca 3-4 km. Såg Folkesson strax framför mig hela vägen. Vid vätskan 5,5 km drack jag en mugg sportdryck och en halv vatten.
5.5 - 10km
Flöt på bra. Fokuserade på korta, avslappnade steg uppför och lätt, kontrollerat steg nedför. Folkesson försvann ur synfältet. Ut på asfalten vid Kyrkviken visade det sig att alla var riktiga publikfriare och även jag drogs med. Hade högre puls här på platt asfalt än på stigarna i skogen. Fick hejjarrop av hela kusinfamiljen vilket var väldigt kul! En mugg sportdryck och en halv vatten.
10 - 15 km
Lättlöpt sträcka som också kändes någelunda lätt. Pratade med ett gäng folk runtomkring mig och det visade sig att alla var sugna på att gå under 2.15. Kändes bra. Träffade på Freddan från Tisaren och pratade lite med honom. Fokuserade på att hålla puslen i schack och den låg kring 153 och skvalpade. En mugg sportdryck och en halv vatten.
15 - 20 km
Enligt många den kanske jobbigaste delen då det är många små backar, mycket svängar och knixig löpning. Jag älskade det! Tyckte det var otroligt rolig löpning och här ökade jag även farten en hel del, eller så var det andra som tappade tempo. Sprang ifrån mina tidigare pratkompisar och kom ifatt och om Folkesson. Blev extra glad där Anders Gärderud står längs spåret och hejjar. Pulsen ökar till 155-156. Funderar på om det är för tidig ökning eller ej, men kommer fram till att det är försent att ändra på det iallafall. Nu kör vi!
20 - 25 km
Passerar Grönsa Gärde med massvis med folk som hejjar. Upp för backen där bla vbLena och paret Åström hejjar glatt och bra. Tack, det gör sån stor skillnad! I samma backe är första gången jag får någon slags mjölksyrakänning, men det släpper snabbt. Hade för mig att det skulle vara en till stor backe under dessa fem km, men jag tyckte mest att det var småbackar hela tiden, ingen vila, ingen ro. Kroppen känns fortfarande mycket bra, ligger på bra och plockar folk hela tiden. Mycket positiv känsla i kropp och skalle! Några hundra meter innan 25 km och Abborrbacken står D. Persson och jag får lite extra dryck. Guld! Sprintar på in mot backen med mycket gott mod.
25 - 30 km
Abborrbacken är beryktad för sin branthet och längd. Och visst är den brant och lång, och visst blir man trött, men jag tycker dock den är lite överreklamerad. I backen stod, låg och gick det folk lite överallt, vi var klart under häften av alla som sprang uppför när jag passerade. Efter backen var jag lite stum, men nu var det 4 km kvar och mitt mål fanns inom räckhåll. Håll i!
Vid två km kvar kommer sista större backen och jag laddade på ordentligt upp, och när den vänder till nedför och jag inser att jag kommer att klara detta så blir jag så jäkla glad. På upploppet manar jag på publiken och kusinfamiljen är glada och Åströmmarna är glada och jag är gladast av dem alla. Yes!
När man med lite distans tänker på loppet så kanske jag skulle kunnat starta i högre tempo, men med tanke på att de fyra veckorna innan tävlingen hade träningsmängden 0, 2, 3 och 6 h så var nog det här ett otimalt genomförande. Att jag ändå klarade av mitt mål tyder ju på att antingen tappade jag mindre än jag trodde under sjukdomen och därmed är i bättre form ärn jag tror, eller så är jag helt enkelt förbaskat talangfull. =)
| Distans | Tid | Plac |
| 5,5 km | 0.25.02 | 700 |
| 10 km | 0.44.32 | 602 |
| 15 km | 1.06.34 | 556 |
| 20,2 km | 1.31.07 | 455 |
| 25 km | 1.51.30 | 340 |
| Mål | 2.12.55 | 270 |
Sten, sax, gem?
1. Klicka på den här länken
2. Starta programmet från fredag 18 september
3. Dra er fram till 22.20 minuter in i programmet.
4. Lyssna och tappa i stort sett både hakan och kontrollen över datorn.
Nu blir det stigdistans på Berglsagsleden. Sista långpasset innan LL.
Skog + strålande väder + vänner = Yeah baby, yeah!
Turn around-case
Då jag fortfarande går runt i något slags själsligt rus efter allt vackert i helgen så har även träningslyckan vänt. De två veckorna efter min sjukdom har verkligen inte rosa marknaden, runt tre timmar i veckan, och de timmarna har varit så in i h-e jobbiga att genomföra. Bristande motivation och när jag väl kommit ut har det varit stelt och jobbigt och orkeslöst. Men inte nu längre.
I måndags fick jag till 13 km på en timme själv i mörkret och igår blev det 20 km i Klund på 94 min med Folkesson. Båda passen kändes helt ok, tappade aldrig tempot och motiationen som jag gjort tidigare utan det flöt på bra och kände mig så pigg och fräsch som jag hoppas och vill.
I dagsläget är det 1,5 v kvar till Lidingöloppet. Hade gärna sett att det var två veckor till, men man kan inte få allt. Tidigare har mitt mål varit ner mot 2 h, och långsiktigt vill jag gärna springa under 2 h, men det blir verkligen inte i år. Tror snarare att klarar jag 2.15 har jag gjort det mycket bra. Jag får helt enkelt se det som en förberedelse till att presetera bra något annat år.
Bland prinsar och superhjältar
I fredags satt jag och rensade min dator på jobbet. Hittade då några låtar som den långe skidåkaren skickat för typ ett år sedan. Slog på dem och de var/är ju grymt bra! Båda finns även på Spotify och i allt jag hört av dem än så länge är riktigt fint. Breakin Benjamin och Blue October. Håll till godo.
5-manna 2009
Dessutom är jag igång nu, de där första passen efter sjukdom är alltid värst, men nu är de gjorda. Det är bra. I veckan blir det fokus på att få till regelbundenhet och ett långpass.
StafettDM 2009
Loppet var som att springa tjockmatta, och även om det bara var 5 km så var jag dödstrött efter en och sista 4 kändes som ett halvt marathonlopp. Trist. Särskilt för mina stackars lagkamrater.
Det enda positiva är att det kan inte gå sämre imorgon. Alltid något. Nu blir det knytis där jag tar med yogurtdrinkar och omelett. Vänner är livet. Och träning. Men inte tävling i oform. Det är döden.
Ohälsa
Träningen senast veckorna har gått helt enligt plan. Har haft 3 veckor över sju timmar vilket är mycket för mig, cyklingen har kännts helt okej vilket gjort att jag verkligen sett fram emot att köra Sala Silverman (Halv Ironman-distans) imorgon lördag. I tisdags vaknade jag dock med huvudvärk vilket jag knappt vet om jag gjort tidigare, men kom iväg till jobbet. Med lite piller i kroppen klarades dagen av men hemma konstaterades 38.5 grader så det blev inte ett avslutande cykel + löppass den kvällen.
Natten till onsdagen vakar jag mitt i natten, tar tempen och har 39.5 grader. Blir hemma såklart och ligger runt 39 grader trots diverse feberdämpande i kroppen. Torsdag klart bättre, under 38 grader men har börjat snora och nysa. Idag är jag feberfri men snuvig. Hemma även idag. Bestämde mig redan i onsdags att inte köra i Sala. Det är riktigt tråkigt, jag är klart besviken, men vad kan man göra annat än att acceptera? Även om jag skulle vara symptomfri imorgon så är det inte läge att kasta sig i 19 gradigt vatten i 40 minuter för att sedan sätta sig på en cykel i 3 h följt av 1 h 30 min löpning. Inte riktigt. Jaja, det får bli nästa år istället.
Det som är positivt i det hela är att jag inte kommer att ha en massa träningsvärk och vara förstörd i benen i två veckor framöver, och det är bra för Lidingöloppet om fem veckor. Dessutom hade jag tänkt att göra en direktanmälan i Sala, så jag förlorar inga pengar. Alltid något.
Nu skall jag fortsätta botanisera i SVT Play. Jäkligt bra grej i allmänhet och vid sjukdom i synnerhet. Om ni inte har sett Fredrik Lindströms "Svenska Dialekmysterier" så ge er in där ögonaböj! Nästan onödigt bra TV.
Vasastafetten 2009
Då inledningssträckorna sprangs av Olle (skall köra skidvärldscupen i långlopp i vinter), Oskar (som kommer att komma topp 10 på Lång-SM i höst), Kasken (som är pånyttfödd efter bröllopet) och Sveriges längsta pannben Carlberg så var vi med bra, tror jag gick ut som 8a i herrklassen (av typ 90 lag). Jag sprang på och märkte att det var väldigt mycket spänger i början, blöthål och betydligt mer uppför än vad jag var mentalt inställd på. Jag fick kämpa ordentligt. 3 löpare kom ganska snart ifatt mig och jag var chanslös att hänga på i detta läge, det var för långt kvar för att spränga sig. Kilometrarna tickade på men det kom ingen asfalt förren efter 6 kilometrar. Tydligen var banan omdragen. Aja, så kan det vara, bara att stå på. Ut på asfalten gick ett lag till om som sakta seglade ifrån. De nu 2-3 km asfallt kändes bättre och jag kom ner på km-tider runt 3.45. Vågade inte trycka hårdare då backarna upp mot Evertsberg var kvar. Kanske var det denna relativa återhållsamhet som gjorde att backen upp kändes helt ok och sista två km gick inte särskilt mycket långsammare. Sprintade in till växling som 12e lag efter 48.40 min.
Inte nöjd, fick aldrig något bra flyt och var nog inte tillräckligt förberedd, varken fysiskt elle mentalt. Hade jag varit i form skulle denna bana varit otroligt kul och passa mig riktigt bra, men nu kändes allt jobbigt, plågsamt och jag fick verkligen kämpa för varje steg. Resten av laget sprang på fint och i mål kom vi som elfte herrlag vilket inte är fy skam.
Gott och väl
Fredagskvällen bedrevs på Gvik med simtest 4*500m, en min vila. Tanken är att simma jämt och fint och få så bra totaltid som möjligt. Jag hade rätt höga förhoppningar då simningen känts väldigt bra efter Kroatien, vilket nästan infriades. Första intervallen kändes väldigt bra, andra jättejobbig, tredje lite bättre och sista var mest en dimma. Tiderna blev 11.00 - 11.43 - 12.06 - 12.01. Inte särskilt jämnt, men ca minuten snabbare än för ett år sedan då jag hade mellan 11.50 - 12.06. Bättre, men inte så mycket som jag hoppats.
Lördagsmorgonen tillbringades i Karlslundsskogen med Eppo och Marcus och OL-distans. Det var ett tag sedan, och första 20 min var otroligt jobbiga och de kontroller jag drog till bommades rekordeligt. Sedan var det som om kroppen kom på hur det var man gjorde när man orienterade för benen piggnade till och jag missade inget mer. Nice!
En snabb måltid och skjortstrykning senare så iväg till Hallsberg för bröllop. Riktigt fint och vackert, och med "I was made for loving you" som en klar höjdpunkt i kyrkan. Coolt! Festen var grym med kanonmat, kanonfolk och kanonmusik. Jag hade verkligen superkul. Tack och största grattis till Johan och Hanna!
J&H, Jag och Kakan dansar och slutligen tio tolftedelar av U-Tiomilalaget -97 i sträckordning
Söndagen inleddes inte förrän kl 12 och då med Pizza Hut till frukost. Diverse filmer senare då den värsta huvudvärken lagt sig kom jag ut på en MTB-runda där jag körde intervaller i solfjädern - sommarro - sörby och samma väg. Alla sex gick snabbare än de fyra jag körde förra veckan. Det tar sig!
